En utställning på Eskilstuna konstmuseum 16.09.17‒16.11.06
Eskilstuna konstmuseums samling består av konstverk från 1600-talet fram till idag. Tonvikten ligger på svensk 1900-talskonst. Samlingen fick sin definitiva form 2005 då Eskilstuna museer delades upp i ett konstmuseum och ett stadsmuseum. I uppdelningsprocessen förtydligades vad som var konst och därmed tillhörde konstmuseet och vad som var kulturhistoria och tillhörde stadsmuseet. Här prövades ”konsten” i konsthantverket. Ett resultat av uppdelningen är till exempel att det idag finns få konsthantverksföremål som har en bruksaspekt i konstmuseets samlingar. Objekt med en praktisk nytta har inte motsvarat konstmuseets konstbegrepp.
Föremål som inte definierades som konst kom att sorteras under stadsmuseet. Det är ett museum som samlar på föremål från skilda sammanhang. Samlingens föremål representerar många olika funktioner – såväl praktiska som estetiska. Här finns ett konsthantverk som på olika sätt har tagit plats i våra liv. Det berättar om vardagar, om någons vardag. Det berättar också om levnadsvillkoren i dessa vardagar. I stadsmuseets samlingar finns också föremål som visar på görandet, hur hantverkarna och de olika företagen i Eskilstuna har arbetat med att producera vardagens rekvisita.
I utställningen Konsthantverk i Sverige del 2: Eskilstuna undersöker vi denna uppdelning genom att ta objekt från stadsmuseet till konstmuseet för att skapa en dialog om konsthantverket både då och nu. Mötet sker i en ”handgjord föreställande utställningsarkitektur” skapad av konsthantverkaren Pontus Lindvall. Resultatet är ett rum som visar på konsthantverkets möjligheter både inom, men också bortom konstens rum och hur det kan verka på olika platser och vara relevant i skilda sammanhang. Härigenom pekar utställningen på konsthantverkets mångfald och stora potential.
Curator: Christina Zetterlund
Konsthantverkare: Pontus Lindvall
Katalogen till Konsthantverk i Sverige del 2 kan laddes ner här.
Vem är du?
Jag är en akademisk konsthantverkare. Jag gör saker och situationer av grejer och konnotationer.
Vad är det du gör i Konsthantverk i Sverige del 2: Eskilstuna?
Jag löser ett funktionsbehov utifrån de förutsättningar som föreligger och med en situationsspecifikt relevant gestaltning. I det här fallet är det fråga om en handgjord föreställande utställningsarkitektur med exponeringsytor för konsthantverksobjekt ur museernas samlingar. Handgjord skall här förstås som en imiterande-prövande metod med en pragmatisk inställning till de aktuella förutsättningarna och ett bejakande av begränsningen i hur långt man kan sträcka sin arm för att hitta material och tillhyggen. Det är så jag ofta arbetar, med torparmentalitet och föresatsen att inte att gå över bron efter vatten osv... Denna gång var funktionsbehovet definierat av den inbjudan som jag fick av Christina Zetterlund att med utgångspunkt i Konsthantverk i Sverige del 1 och konstmuseets samlingar göra en utställning. Förutsättningarna var: en blygsam budget, ett antal timmar med museets snickare, ett antal timmar med en assistent från museet, konstmuseets förråd av gamla podier och montrar av varierande slag, konstmuseets lager av gamla färgburkar och möjligheten att arbeta på plats i museets lokaler. En nödvändig förutsättning har också varit en tillmötesgående och intresserad inställning från konstmuseets personal vilket gjort det möjligt att genomföra ett kort, spontant, platsspecifikt och processbaserat konsthantverksuppdrag med tillräcklig möjlighet för ett lyckat resultat.
Hur har du gått tillväga?
Min del i utställningen består konkret av museets (av mig) dekorerade podier och montrar, ett antal (av mig) handgjorda föreställande belysningsarmaturer samt några (av mig och museets snickare tillverkade) objekt/möbler.
Gestaltningen i det här fallet syftar till att skapa en komplex materialitet i rummet för de olika objekten att relatera sig i. Detta gäller alla objekten inte bara de utställda föremålen. Ingenting existerar eller får mening utan sammanhang. Ingen företeelse eller objekt kan heller frigöra sig från sammanhang. Sammanhang är gränslösa, föränderliga och alltid bara delvis överskådliga. Det går alltid att förstå situationer, objekt eller begrepp på olika sätt beroende på hur man samlar in, ordnar och läser sammanhanget, liksom var man befinner sig i rummet som i det här fallet. Allting föreställer sig själv och vi kan omöjligt hinna med eller överhuvudtaget klara av att avkoda allt. Vi får förlita oss på konturer, reflexer och konnotationer för att spontantolka i farten. Det finns inget annat sätt. Detta har jag försökt att iscensätta genom utställningens gestaltning med de medel som stått mig till buds vad gäller projektets praktiska förutsättningar, min egen erfarenhet och kunskap samt de tekniker (folkloristiska dekorationstekniker t.ex.) och estetiska företeelser (Kajsa Nymans klassicerande pendelarmaturer av konservburkar och mässingsornament t.ex.) som just nu och eller återkommande upptar mitt intresse.
Rent praktiskt tar det ovanstående sig uttryck i en strävan att osäkra den slentrianmässiga perceptionen och gränsdragningarna för en typisk utställningssituation. Det finns montrar utan innehåll, podieytor där det saknas utställt objekt, belysningsfunktion som glömmer att underordna sig eller belyser en punkt utan självklart syfte samt överdrivet stora och självupptagna visningsarrangemang och podier. Detta skapar oklara gränser mellan det utställda och utställningens funktionsobjekt, och gör överenskommelsen mellan besökare och utställningssituationens objekt och materialitet dynamisk. Det här greppet ansluter till projektets frågeställningar kring konsthantverket och dess positioner, innehåll, gränser, relevans liksom funktions- och bruksaspektens möjligen unika perspektiv som medel för konstnärlig kommunikation, ur mitt perspektiv alltså.
Hur ser du på konsthantverkets relevans?
Jag har självklart åsikter och önskningar om vad och hur konsthantverksbegreppet skulle kunna vara. Men det enda jag säkert vet och vill förmedla i det här fallet är att det verkar vara omöjligt att komma fram till ett enda och allomfattande svar. Tack och lov. Resan tar aldrig slut.
Kontakt: info@konsthantverkisverige.se